Nu känner vi oss bra i kroppen igen! Nu är det som vanligt...

Vi tar det dock lugnt med träningen denna vecka och kör igång ordentligt nästa.

Lär nog bli ganska tyst på vår blogg ett tag framöver, om vi inte gör något speciellt.

Den 7 juni är nästa utamning, dvs Tjejvättern, 9 mil på cykel. Vår plan är att träna simning, löpning, cykling och gym varje vecka för att få en allsdig träning!

Vi har ont på samma ställe har det visat sig. Inte ljumskarna, utan mellan ljumskarna och ovansidan på låret, vad den muskeln nu heter?

Byggs kommentar till My:

"Om du ligger i soffan och ska resa dig upp, vanligtvis brukar du ju resa dig rakt upp, det går inte nu. Du får rulla dig på sidan och sätta i armbågen och trycka dig upp."

Haha! My har testat, o ja, det stämmer. Att ens tänka på att lyfta benen åt någon riktning finns inte.

Bygg kan även tänka sig att köra Tjejvasan igen. Kanske Halvvasan. Vi får helt enkelt fundera på det. Vi har ju några månader på oss innan anmälningen ska vara inne.

Förresten, prinsessan Madeleine körde på 2.22 och Titti från Rix på 4.59 Härligt Titti, 1 minuts marginal innan de plockat av dig från spåret!

På vår bussresa från Göteborg till Helsingborg, som startade 02.05, träffade vi ett härligt gäng. Först trodde vi att bussen skulle vara helt tom, vem åker så sent på natten? Fel hade vi, den var knökfull inkl ett gäng grabbar i 30 årsåldern. Dessa skulle till Köpenhamn och flyga till Turkiet på golfresa. Fullast i deras gäng var Henrik Fransson (?). Han ville genast bjuda upp på dans och hångel i bussgången. Vi tackade snällt och artigt nej...Han gav sig dock inte, utan satte sig brevid oss och snackade ca 1 h. Sedan deckade han. Först sittandes rakt upp, sedan vände han sig om, satte sig på knä med huvudet i sätet, därefter kasade han ner på golvet och låg rak lång i gången. Vi hade en hemskt trevlig busstur, många skratt och många trevliga killar. Hur snygg är inte Kent på en skala? Ojojojoj... De smilegroparna

kunde man ju svimma av.

Over and out.

Det känns i kroppen idag att man gjort en stor ansträngning igår. Undras hur det känns imorgon bitti? Kanske inte kommer upp hur sängen bara?

Värst är det i framsidan av låret, så långt upp på låret man kan komma, mot "fästet" i höften, det är nog det bästa sättet att förklara var man har ont. Annars är man lite seg, allmänt överallt och triceps börjar krypa fram...

Börjar sjunka in lite nu att man verkligen kört 3 mil skidor.

Igår var My helt emot att köra skidor en gång till. Idag känner hon dock att hon gärna vill ha en revansch mot de dåliga spåren. Så vem vet, nästa år kanske det blir Halvvasan istället (4.5 mil). 9 mil, näää...usch, inte än.

Här kommer bilder från kontrollen i Hökberg och Eldris. Så gott det var med varmt vatten, varm blåbärssoppa och slät bulle (kardemumma), mums!

När vi kom till 15 km ställde sig en man mitt i spåret och sträckte ut armarna. Det var Lennart! Ernst var också på plats och servade oss med dricka. Så glada vi blev och så underbart det var att få en kram! Så mycket energi det gav oss!

Vid 6-7 km kvar började vi bli ganska trötta och var lite arga på spåren! Det var då envisheten och viljan kom fram. Det var nog det enda vi hade kvar att ge. Vi började dessutom peppade varandra.

Känslan när man ser 1 km-skylten? Håren reste sig i nacken på My, shit, har

vi verkligen klarat det? Då säger vi att vi ska gå in i mål exakt samtidigt.

När vi kommer upp på upploppet, det är ca 100 m kvar, hör vi från vänster sida vår STORA hejarklack! Då tårades ögonen och håren stod upp på hela kroppen. UNDERBAR känsla! Vi visste inte att de skulle stå där.

Härlig upplevelse, men väldigt jobbig, såväl mentalt som kroppsligt. Konditionen däremot var det lugnt med.

Over and out.

Så här "pigga o glada" såg vi ut innan start. Vi var precis påväg till att gå till vår startfålla.

Väl dit, vi lägger ner skidorna. My förbereder sina bindningar. Bygg ber henne göra vid hennes också. Bygg hade dock inte samma sort. Båda blev lite nervösa när vi inte visste hur vi skulle göra. Bygg hade ju heller aldrig använt dem! Haha, det var ganska kul, vi skrattade iaf gott när Bygg fick i sina pjäxor!

Japp, ni läste rätt. Vi klarade Tjejvasan! Vi gick i mål samtidigt dvs 4.06 tog det för oss. Himla nöjda!

Det sägs att vi hade sämsta förutsättningarna med spåret idag. Det fanns nämligen knappt något spår! Kan säkert ha varit utan spår i minst 2 mil. Då var det alltså bara lös snö och en massa skidspår överallt! Skidorna gick tvärs och tillbaka hela tiden. Det var riktigt svårt! Inte det bästa för oss kanske i och med att vi inte var några vana åkare!

Vi tog oss iaf igenom det. Som det känns nu, aldrig mer!

Kroppen gör ont och vi är väldigt trötta.

Kanske ska berätta lite om loppet.

Började ganska mycket uppför. My blev direkt stissig för hon tyckte inte hon fick något fäste och att det blev bakhalt. Många pratade om detta, men för Mys del kan det även hänga på ovan åkare...

Vi trillade ett par gånger,skrattade mest åt det, alltså inget allvarligt.

Det fanns massor av branta nedförsbackar, de tom varnade för dem med skyltar! Shit... Till dessa backar hör till att det absolut inte fanns ett enda spår att följa. Det var bara platt och isigt! Det var bara till att åka ner och hoppas på att man kom ner levande och med alla ben hela. Vi lyckades, men tyvärr var där många som skadades. Inte bara av att de ramlade utan även för att de som kom bakom körde på dem. Det var rena livsfaran. My fick precis undan sin stav innan den hade slagit en tjej i huvudet. 

I en nedförsbacke så åkte Bygg först, My efter. Bredvid My kommer det helt plötsligt en dam, KLOSS! Våra skidor satt ihop i backen, alltså precis bredvid varandra, det gick undan, vi tittade på varandra och skrek! Mys tanke var bara, detta kommer gå åt H. När vi närmar oss slutet på backen, så är Bygg där! My och den där damen lyckades dela på sig och köra på vars en sida om Bygg. Det kunde gått illa! My tackade damen för underhållningen!

Nu degar vi på bussen. Väldigt obekvämt! Vill bara sova, men det är lite svårt. Är i Grums om ca 45 minuter, då blir det käk. Just nu kan vi äta vad som. Byggan vill ha en fet hamburgare. Kroppen känns helt tom.

Vi har fått många grattis-sms och samtal! Tack!

Tror inte vi förstår att vi kört 3 mil skidor. Det var väldigt jobbigt! Emellanåt går vi upp i gången och rör oss lite, stretchar. Annars kan vi nog inte röra oss alls när vi ska gå av.

Vi bör landa i Götet 00.45 Sedan går vår buss hem kl 02.05 Mys stackars mamma får hämta oss kl 04.35

Vi har tagit en bild innan starten, en bild vid kontrollen i, vad tusan hette det? Vet inte. Och en bild i andra kontrollen Eldris. Vi får lägga upp dem senare. Hemskt dålig signal här i buschen, så det är ett under om vi får in detta inlägget.

Prinsessan Madeleine åkte tydligen också loppet, undras hur det gick för henne?

Over and out. 

Hur mår vi idag?

Elin, har sovit bra trots att det gått några långtradare genom rummet. De tillhörde inte mig. Jag känner spänning i luften och förväntan är stor! Har drömt om isiga backar och oframkomligt spår. Vi ska väl ändå ta oss runt.

Over and out.

My, vaknade kl 6.15 Ont i magen. Nervositet kröp fram ordentligt. Fick ännu ondare... Låg och vred mig i tältsängen fram och tillbaka. Renja snarkade... Jag har också drömt. Det var en låååång och brant nedförsbacke, jag körde så det rök och skrek samtidigt!

Har en stor förväntan av vad som väntar oss idag, kul ska det bli!

Nu måste vi ta en ordentlig frukost!

Renja kom precis upp till vårt rum och berättade att vädret ser himla trevligt ut! GOTT!!

Hej hej.

Här kommer ett litet bevis på att vi vallade, iallafal försökte...

Vi landade på järnvägsstationen 1 h senare än planerat, tack vare Fjällexpressen busstrubbel.

Ohlsson, vår privatchaffis hämtade oss. Han körde oss till nummerlappsutlämningen, fixade mat (vi åt färsbiffar) och var inne i Stadiumtältet. Vi shoppade vars en t-shirt och en mössa. Självklart med Tjejvasa-tryck.

Sedan bar det iväg till huset där vi ska bo. Vi käkade lite, sedan gick vi ut till garaget där Ohlsson hamnat och vallat våra skidor. Vi försökte hjälpa till så gott vi kunde. Lennart drev dock med oss en hel del.

Vi har tagit lite bilder, men det är problem med signalen här i buschen, så det tar en himlans tid.

Gänget har varit ute idag och kört i spåret. De säger att det är hemskt isigt. Jaha, det vill vi inte höra!

Over and out.